Efter många år av framsteg på jämställdhetens område ser vi en tendens till att dessa framgångar tas som givna. Men den borgerliga regeringens politik efter valsegern 2006 har bevisat att det åter är dags att kämpa för kvinnors situation i samhället. Vi måste försvara tidigare segrar och kräva lika löner för lika arbete, och en utbyggd förskola med rätt till plats även på obekväma tider på dygnet.
Regeringens skattesänkningar har vidgat skillnaderna mellan könen, samtidigt som kvinnor drabbas hårdast av de nedskärningar som följer i skattesänkningarnas spår. Sedan 2006 har den genomsnittliga inkomstskillnaden ökat med 12 800 kronor per år. 57 procent av skattesänkningarna har gått till män medan endast 43 procent har tillfallit kvinnorna. Antalet fattiga kvinnor har också ökat med 130 000 personer.
Lägg till att det av regeringen införda vårdnadsbidraget gjort att fler kvinnor hålls utanför förvärvsarbete, något som vidgar klyftorna ytterligare, och vi har en situation där tiden verkar ha gått tillbaka. Regeringens tal om att prioritera jämställdheten klingar tomt i ljuset av detta.
Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att vända utvecklingen. Vi kan börja med att konstatera att en offensiv vänsterpolitik för att minska klyftorna mellan fattiga och rika också är bra för jämställdheten. Den kvinnodominerade offentliga sektorn kräver satsningar för att vi ska klara välfärden. Se också till att de som vill jobba heltid ska ha rätt att göra det! Fortsätt med att höja lönerna för anställda i vården – de utför ett livsviktigt arbete – och se till att satsa på förskolan i stället för på vårdnadsbidrag.
Paulina Henrichsén, Ung Vänster Linköping
Olof Risberg, VSF Linköping
Elisabet Strömfelt, Vänsterpartiet Linköping